tisdag 18 april 2017

Status efter påsk

Jag upptäckte att jag har fått några nya följare på mitt instakonto, och eftersom jag har länken till den här bloggen där kan det ju hända att någon hittar hit. Så då är det väl dags för en uppdatering minsann!

Cykel:
Jag har köpt en Scott Speedster Contessa 35. En mycket trevlig cykel. :) Jag har inte hunnit köra så många mil på den än, men igår blev det äntligen en knappt tvåmilarunda runt åkrarna i bygden. GPS-klockans batteri tog slut efter 5 km, så jag får klara mig utan tider och distanser på den rundan. Lika bra det kanske. Än så länge fokuserar jag på att bli god vän med cykeln, få in bromsandet och hantering av växlar i "ryggmärgen", och balans. Jag noterade att jag förstår varför cykelbyxor har stoppning, och att en windstopperjacka vore trevligt att ha. Jag behöver alltså shoppa ännu fler grejer, så synd... Haha! Största delen av tiden på cykeln satt jag med ett leende på läpparna. Den är lättcyklad, och svarar bra på tramptagen. Roligt, roligt. Ser fram emot fler och längre rundor när (om) det blir lite varmare. Än så länge har jag gott hopp om att Tjejvättern ska bli en trevlig upplevelse. Jag har spanat in banprofilen och kollat kartan. Börjar så smått förbereda mig mentalt. Det är inte särskilt långt kvar till den 10 juni!

Simning:
Crawlkursen är avslutad sen länge. Sista tillfället hade vi videoinspelning med individuell analys. Roligt och nyttigt! I söndags var familjen i badhuset, och jag tog en liten stund i träningsbassängen med några teknikövnignar och sim. Även i söndags klarade jag en hel 25-meterslängd inklusive andning - men jag har fortfarande fel teknik. Får inte ut luften tillräckligt för att kunna andas in på rätt sätt. Överlever, men får mjölksyra i benen och blir grymt andfådd. Det kändes överlag ganska stressigt när jag simmade. Behöver simma mycket mer för att få in lite flyt i andningen. Men det märks framsteg, plus att det går mycket snabbare att simma 25 meter frisim än bröstsim även för en rookie som mig.

Jag känner mig väldigt nervös inför Vansbro tjejsim. Kollegan har bestämt sig för att hoppa av. Hon  klara inte att lära sig simma tillräckligt för att våga ge sig ut i iskallt öppet motströmsvatten. Jag förstår henne helt och fullt. VI fortsätter och gör de andra momenten tillsammans. Och så är jag lite tacksam över att vi trots allt anmälde oss tillsammans, för annars skulle inte jag heller göra tjejsimmet. Måste fixa en våtdräkt. Simningen är mitt sämsta element. Men det ska nog gå det också, med en hel del vilja.

Löpning:
Sen jag bytte jobb har jag inte fått till springrutinerna igen. Det går hemskt dåligt. Jag har varit ute några gånger på kväll/helg, men jag behöver få till lunchjogg eller transportjogg hem från jobbet. Dags att planera in det i kalendern! Vi har inte anmält oss till Lidingö tjejlopp än, men det börjar väl vara dags. Jag behöver träna på att springa i backar. Där tappar jag mycket fart.

Skidorna:
Tja... de har fått sin skyddsvallning inför sommaren och ligger undanstoppade i förrådet och väntar på nästa säsong. Det känns också under kontroll. Jag har i stort sett bestämt mig för att även anmäla mig till Kristinaloppet i Norberg eftersom jag inte vill riskera att missa resultat på Tjejvasan - tänk om jag blir sjuk?! Men jag väntar ltie med det.

Yoga:
Jag fortsätter med regelbundern yoga. Skönt och nyttigt. Det känns som att smärtorna i höger höft ger med sig lite grann, så det finns hopp. Men tålamod, tålamod. Yogan är fantastisk för bålstyrka också. Det kändes när jag cyklade att yogan fyller sin funktion även för cykling! Stark bål, lång ryggrad, avslappnade axlar... 

fredag 3 februari 2017

Tävlingsdag

Igår kväll låg luften tung i stugan av alla vallaångor. Det finns två stycken vallaställ, här i stugan, som har körts hit från Linköping i olika bilar. Alla de andra längdskidåkarna vallade för fullt. Det var glidvalla och fästvalla, och vallaväck gör om gör rätt. Jag satt still i en fåtölj och tittade på och tänkte att jag klossar på nåt lager i spåret precis före start. Lite pga lat, lite pga mindervärdeskomplex eftersom flera av dem har vallaboxar större än en stor verktygslåda med sig... Någon gav mig till och med en liten gliring om att jag kanske också borde bry mig om skidorna.

Hur som helst.  Efter frukost kände jag att det var dags att lägga på ett lager VR45. Detvar den vallan jag redan hemma i linköping trodde att jag skulle använda. Jag skulle starta sist av alla (en halvtimme efter förste startande) så jag tog det lugnt i stugan. Plötsligt kom en av de mest entusiastiska vallarna småspringande tillbaka till stugan. "jag måste valla om! Jag har inget fäste! Vad lägger ni på?" det var en kille hemma också "ja, swix blå extra..."  "nej, nej, nej. Det är ju det jag har!  Det funkar inte! Idag behöver man VR45, och det har jag inte."  Då höll jag fram min lilla plastpåse med tre vallaburkar. "du kan få låna av mig". Ridå. Dagens bästa ögonblick. Det kommer jag att leva på länge. :)

Sen tävlade vi. Jag deltog i D40 10km. Jag kom på tredje plats! (av tre startande i den tävlingsklassen, men medalj är medalj!). Officiell tid 59:20. Det är jag nöjd med,även om en annan kille i min stuga körde 20 km på 57 minuter...

Efter lunch gav jag mig ut igen. Ett varv på Burusjöspåret, drygt 12 km. Jag blev trött, men det är så fint spår, och jag hade riktigt trevligt.

Just nu planerar jag att ta fjället runt strax efter frukost, en lång lunchpaus, och sen Burusjöspåret igen imorgon eftermiddag, kanske inklusive våffla i våffelstugan. Jag skulle egentligen vilja simma lite imorgon med.  Öva crawl och andning. Vi får se.




torsdag 2 februari 2017

På plats i idrefjäll.

I morse lämnade jag barnen på dagis och fritids, sen satte jag mig i en bil med några kollegor, och så körde vi till Idrefjäll. Lunchpaus i Borlänge. Efter inpackning i stugan tog några av oss en tur till skidspåret. Jag åkte ett varv på Femman. Sköna uppförsbackar. Livsfarliga nerför! Jag plogade hela vägen. Funderar nu på om jag vågar satsa i spåret imorgon...



tisdag 31 januari 2017

Ditt och datt

I januari klockar jag in 14 träningspass. Jag förstår inte hur det har gått till. Jag tycker inte att jag har tränat alls... Men träningsappen visar yoga, simning, längdskidor och styrketräning. Plus en joggingrunda. Uppenbarligen tränar jag mer än jag tror. Lite skönt att kunna konstatera att det nog har blivit en vana som jag bara gör.




Crawlkurs idag igen. Vi andades. Jag invigde min näsklämma och badmössa. Vilken skillnad näsklämman gjorde på drunkningskänslan!! Det kändes knappt svårt, och de andra sa att det såg riktigt bra ut när jag simmade. Roligt! 9 armtag. Ca 15 meter.


I lördags längdskidor i Hackefors. Jag åkte utan klocka och mobil. Det kändes väldigt bra! Kroppen börjar hitta muskelminnet igen. Det ger hopp inför Idreresan.


Igår drog jag till med ett ostrukturerat pass i gymmet. Knäböj, utfallssteg, bänkpress, axelpress, stångrodd, marklyft, mag/ryggövningar och till sist en clown. Idag har jag träningsvärk.
Jag borde valla och packa väskan. Vi åker till Idrefjäll på torsdag morgon. Det ska bli kul! Jag packar skidor, baddräkt (och näsklämma) och en bok. Jag tror att timmarna ska räcka till allt!

tisdag 24 januari 2017

Mer simning

Idag var tredje kurstillfället för crawlen. Vi fortsatte träna på att andas ut under vattnet. Pysande utandning. Gärna i rytm. Ut - ut - in - ut - ut - in... Tretakt. Jag som är van från gruppträningspass att tänka i åttor... fjärdedelstakt. 1-2-3-4-5-6-7-8, och andas i fyror när jag springer... Men nu ska jag träna tretakt.

Vi gjorde supermanövning. Att ligga på sidan i vattnet, med ena handen och armen sträckt rakt framåt, blicken ner mot bassängbotten, och andra handen längs med kroppen vilande på höften. Och så benkickar tills syret tar slut i musklerna.


fredag 20 januari 2017

Andas ut under vatten

Jag tog open water dykarcertifikat för ett gäng år sen. Då minns jag att ett av mina största problem var att andas under vatten - trots regulator och annan utrustning. Den mentala blocken att hålla andan under vattenytan... Jag har inte dykt sen dess (fast då var jag både i Australien och Thailand i flera veckor så det var ändå lätt värt pengarna!) men jag har samma mentala spärr fortfarande. Jag märker det vldigt väl på crawlkursen. Vi har inte riktigt kommit till andningsmomentet än, försöker fortfarande koordinera ben, armar och huvud, men vår kursledare uppmanar oss att andas ut under vattnet så att vi kan bara andas in ovanför vattenytan.

Mhm. Joråsåatt...

Jag kämpar. Jag håller andan en god stund, sen tvingar jag mig att blåsa ut med kraft. Det blir jättekonstigt. Sen håller jag på att drunkna för att mitt invanda andningsmönster från alla annan träning är att andas ut genom munnen och in genom näsan. Tänk själv hur bra det blir att hålla andan i tio sekunder. Komma på att man gör det, tänka "blås ut, blås ut!", blåsa ut med kraft (inte andas normalt alltså, det vet jag inte hur man gör på beställning tydligen) och sen direkt försöka dra in luft genom näsan. Inte så bra.

Till nästa tisdag ska jag köpa en sån här:

måndag 16 januari 2017

ERIM i Idrefjäll 2-5 februari

Hej hopp, nu har jag anmält mig till ERIM i Idrefjäll. Jag är anmäld i motionsklassen och kommer att åka 10 km individuellt (tror jag). Och dagen efter är det stafett 3x5 km som jag visst också är anmäld till...

Det blir nyttigt med ytterligare träningspass. Jag ser det som träning även om det heter tävling. Jag har inga ambitioner att göra nåt resultat.

Jag vill åka Platten och Burusjöspåret också, men det ska jag nog hinna med. Och ändå läsa lite bok på kvällen. Det ska bli skönt och roligt!